Däckbyte

Nu var det ett tag sedan senast, men tro inte att jag har legat på latsidan. Nej tvärt om så har jag kört och kört och kört så mycket det bara har varit möjligt. Och tubhjulen bara fortsätter att imponera på mig.

Inför Borlänge Tour så ville jag köra på de lättare och "snabbare" däcken XC2 istället för XC3orna som jag hade på från början. Jag var dock ytterst nervös inför bytet då jag har hört ett och annat om svårigheten att få av tubdäck när man som jag använt sig av Tufos Extrema tejp. En kille sade till och med att det fanns risk att både fälg och däck kunde skadas.

Som tur var stämde inget av alla kommentarer om svårhet att få av tubdäcken, det var tvärt om mycket lätt och skadade varken fälg eller däck. Jag blev lite förundrad då framdäcket släppte lite för lätt. Så när det var bakdäckets tur så testade jag hur mycket lyftryck som kunde vara kvar i däcket innan jag för hand eller med hjälp av golv och fot kunde kränga av däcket. Det visade sig vara omöjligt för mig att få av det innan det var näst inpå tomt. Bra betyg.

Nästa dilemma som jag ställdes inför var att jag inte hade någon mer Extreme-tejp. Det fanns bara cyclocross-tejp kvar, och på den kartongen stod det att tejpen rekomenderades bara upp till 23grader.

Jag kände lite på "klibbigheten" på cyclocross tejpen och sedan kände jag på den kvarvarande "klibbigheten" på den begagnade extreme-tejpen som fortfarande satt kvar på hjulen. Jag kunde inte känna någon skillnad så jag bestämde mig för att testa om det gick att köra på den gamla tejpen med ett par nya tuber. Det visade sig gå gallant.

Däremot så tror jag inte på att det går att använda tejpen vid ytterligare ett byte av däck. Det känns lite väl riskabelt, men jag kanske ändå borde testa för att se om det går.



Jag har i och med däckbytet också testat de andra däcken XC2, och skillnaden mellan dem och XC3orna är ganska stor. Det som märks mest är viktskillnaden. XC20rna väger 150gram mindre/st och det ger hela 300gram mindre roterande vikt, vilket verkligen känns i igångdragen. Cykeln har nu blivit än mer kvick och aggresiv.

Däremot så är greppet sämre nu, XC2orna har både lägre, mindre och glesare mönster än XC3orna och jag förstår varför de flersta Världscupåkarna föredrar XC3orna även att de är tyngre. För utomlands är det oftast lite grövre terräng samt mycket tuffare banor.

Här hemma duger dock XC2ornas grepp gott, i alla fall för mig. Visst när jag tävlade på Lida Loop och dundrade fram i hög fart på motionsspåren med rullgrus så var det lite nervöst i kurvorna. Men det var fler än mig som hade problem där, och jag höll mig faktiskt på banan hela loppet.

Nu efter lite testande har jag också kommit fram till att det går att ha runt 1bar i däcken (om man väger som mig ca 70kg) utan problem också. Det märkte jag på Borlänge Tour när jag hade kört igenom XC-etappen med under 1bar i bakdäcket. Det smällde lite vid de stötiga partierna men det var inte värre än förrut. Dock så rekomenderar jag lite högre tryck i framdäcket då det kan bli lite läskigt i kurvorna när däcksväggen viker sig. Och så sliter det även onödigt mycket på däcken.